I mathimlens kvarter
Det finns mycket fint att säga om Florens, men skulle jag bara få tipsa om en endaste sak så är det Mercato Centrale. Det må vara så att förståndet säger en att dom två orden rakt översatt betyder central marknad, annars hade jag nog gissat på något åt mathimmel-hållet. Det är åtminstone närmast den mest rättvisande beskrivning jag kan komma. Tänk er den största inomhusmatmarknad som aldrig tar slut och där allt finns, och lite till och lite till. Senast jag var här hade jag fullt upp med att hänga med när Tomas Diederichsen och Marco Stabile köpte både det ena och det andra mellan komage och hälsena, inte så många egna inköp med andra ord. I fredags tog vi igen det med råge. Eftersom vi under veckan redan fyllt resväskorna med vinflaskor och ätbara souvenirer återstod handbagagen. Jag kände mig lite som en matknarkare när jag gick genom säkerhetskontrollen, men hej, det var det värt.
Mercato Centrale, 5/4 2013
Tänker alltid lite på Joakim von Anka när jag ser bönsäckar, tänk att få bada i torkade bönor och linser. Eller åtminstone stoppa ner hela handen?
Svart majs minsann! Svart majssoppa? Svart polenta? Svarta popcorn?
Jodå, även sådana här stora oststycken ryms i en ryggsäck.
