Tur att Caesar hälsar på i det röda köket ibland
Caesarsalladen igår kväll smakade som en ovanligt lyxig salladsvariant. Kanske till följd av att det var ett år sen senast, minst. Eller så är det helt enkelt dressingen, då dressing är något som vi ofta hoppar över i vanliga fall. Men en caesarsallad är ju ingen caesarsallad utan dressing, då är det möjligen på sin höjd en lite halvtrist kycklingsallad. Jag googlade för övrigt caesarsalladsdressing och ramlade över ett recept som räcker för många. Trots att vi enbart är två i det röda köket så kändes inte det som en nackdel, tvärtom. Nu har vi en burk god dressing i kylskåpet som ger oss anledning att äta det här snart igen, och tur är väl det. För nog är det så att caesarsallad seglar in med en hög placering bland salladsvarianterna, i alla fall hos mig.
Caesarsalladsdressing
2,5 dl rapsolja
1 äggula
0,5 msk dijonsenap
2 sardellfiléer
1 vitlöksklyfta
pressad saft från en halv citron
1 msk vatten
0,5 msk vitvinsvinäger
0,5 krm salt
0,5 krm svartpeppar
Mixa alltsammans med en stavmixer. Dressingen räcker för 6-8 portioner.
Caesarsallad
Blanda romansallad med ceasarsalladsdressing, halverade färgglada körsbärstomater och stekt kyckling delad i mindre bitar. Toppa med knaperstekt bacon, grovriven parmesanost och brödkrutonger (dela något gott bröd i mindre bitar, rosta lite snabbt på hög värme i en torr stekpanna).
