Panzanella till förrätt ikväll

den 30 september 2011, kl 16:27



Jag gillar mat där man kan ta till vara på sådant som börjar lite gammalt, bröd som legat någon dag för länge och blivit torrt och trist till exempel. För fattiga riddare i all ära, men vill man testa något helt annat kan man istället laga den italienska bröd- och tomatsalladen panzanella. Det är åtminstone precis vad jag ska göra ikväll. Brödet får ligga och dra i en dressing gjord på olja och vinäger och tillsammans med balkongens sista tomatskörd tror jag mig veta att detta kommer bli en finfin förrätt. Det toscanska brödet bakas för övrigt utan salt, vilket gör att det inte möglar lika lätt. Inte konstigt sen att italienarna behärskar konsten att ta trolla fram godsaker av just torrt bröd. Jag menar bröd i sallader, bröd i soppa, för att inte tala om bruschetta. Det är snudd på lite synd att vi gillar bröd så mycket i det här hushållet, att det sällan hinner bli något torrt bröd hos oss.

Panzanella
300 g goda körsbärstomater
samma mängd bröd som tomater, ung 2 tjocka skivor torrt men gott bröd
(gärna ett ljust surdegsbröd)
0,5 röd lök
1 liten bit gurka
0,5 dl olivolja
2-3 msk rödvinsvinäger
1 näve basilika
1 msk olivolja
svartpeppar

Dela brödet i mindre bitar. Blanda olja och vinäger, låt brödet dra i dressingen i 10 min. Halvera tomater och skär lök och gurka i små bitar. Blanda tomater, gurka, lök med 1 msk olivolja, svartpeppar och finstrimlad basilika. Blanda bröd med tomatsallad.

Skriv ut inlägg

91 dagar senare

den 28 september 2011, kl 10:55

91 dagar senare har päronbebin vuxit till sig, nu belönas den med sprit.

Skriv ut inlägg

Äppelpizza med mascarpone

den 27 september 2011, kl 16:53

Det är ett sjå med äpplen, sa min farfar när jag var där i helgen. Han hade precis avslutat förmiddagspasset och som äppelplockare i äppeltider finns inga vilodagar. Äpplen ska plockas, putsas och sorteras (och sorteras, och sorteras). Fallfrukt och finfrukt för sig, varje äppelsort har en egen låda och tycker man att det kul så kan man ju alltid dela upp frukten i första-, andra- och tredjehands sortering. Ja ni fattar, det här med äpplen kan i allra högsta grad göras till ett heltidsjobb om man gillar sina äpplen och har tiden. Själv börjar jag mer och mer för varje år förstå varifrån jag har ärvt min kärlek till den finaste frukten av dem alla.

Äppelpizza med mascarone
Kavla pizzadeg tunt och stansa ut runda bottnar, ca 15 cm i diameter. Lägg bottnarna på en plåt med bakplåtspapper (eller grädda efterrättspizzorna direkt på en baksten). Kärna ur äpplen men låt skalet sitta kvar. Skiva i tunna skivor och varva äppelskivorna så att de täcker pizzabotten. Strö en halv tesked råsocker över varje pizza och pudra över kanel (lättast med en tesil) och nystött kardemumma. Grädda i 225 grader tills pizzorna har fått fin färg, ca 5-6 min. Pudra över florsocker och toppa pizzan med mascarponeost.

Fler äppelfavoriter
Pickipicki
Äppelplättar
Äppelbröd
Farmors äppelkaka
Torkade äpplen
Ljummen höstsallad

Skriv ut inlägg

Tomas lagar toscansk mat!

den 26 september 2011, kl 01:39

Kul att det ramlar in så många fina Italientips! Innan jag plockar fram mina, så måste jag bara få bjuda på detta inlägg. Veckan i Toscana avslutades med att Tomas lagade italiensk mat tillsammans med Marco Stabile, i hans kök på restaurang Ora d’Aria. Dagen inleddes med att Marco och Tomas handlade råvaror på en finfin matmarknad (San Lorenzo Mercato Centrale, väl värd ett besök). Jag vet inte om italienarna eller vi svenskar fnissade mest när inköp av en sorts komage följdes att av en annan sorts komage, kycklingmage och hälsenor.


En av matmarknadens grönsaksdiskar



Köket på Ora d’Aria.

Och så var det det där med alla komagar. Visserligen svarade Tomas diplomatiskt på frågan om huruvida han gillade ingrediensvalen, att utomlands är det roligare att äta den lokala maten än något annat. Men hej, jag tror bestämt att filmsnutten nedan avslöjar att komage åtminstone inte är vad han hade valt själv. Eller vad tror ni?

Men maten blev ju riktigt god tillslut, även om (tack vare att?) hälsenan under något skede och utan förklaring försvann (!) någonstans i köket. Här är hursomhelst några av rätterna som tillagades. Ett par av dom ska jag försöka mig på att återskapa hemma. Den som sätter sin slant på att komagen inte ingår i den skaran, gissar helt rätt.


Tomat- och brödsoppa

Panzanella; italiensk bröd- och tomatsallad

Komage (nr 2, Trippa)

Kycklingmage

Fiskrätten som serverades tillsammans med riktigt god svartkål

Den typiska toscanska efterrätten visade sig vara en brittisk soppa

Skriv ut inlägg

Tryffelhimlen!

den 24 september 2011, kl 15:51

Det här med att komma hem igen och sätta ord på vad man har sett, ätit och upplevt är ungefär lika svårt som det är att greppa att det faktiskt var 30 grader och sol igår, tio grader och blåst idag. Jag behöver definitivt en övergång till vardagsmaten igen. Ska vi göra en deal? Om jag bjuder på ett gäng inlägg på temat hit-skulle-jag-åka-tillbaka-nästa-gång-i-Toscana, så bjuder ni på era bästa Italien-tips i samma anda. Vart skulle ni vilja åka tillbaka? Vad skulle ni äta igen och var? Lämna en kommentar vetja! Allt som är ätbart, drickbart och sevärt gills. Tryffelpastan jag åt på dei Frescobaldi Ristorante & Wine Bar i Florens skulle jag mer än gärna uppleva igen. Det måste vara såhär det ser ut i tryffelhimlen.

Skriv ut inlägg

Buongiorno Carl, saknar du mig?

den 22 september 2011, kl 07:20

Starta P4 Uppland om tio minuter, så får du höra min röst! Och om det nu skulle vara på det viset att du ätit smörgås till frukost, lunch och middag sedan jag for, så kanske du åtminstone får lite inspiration till att laga torsdagssoppa ikväll. I studion lagar vi trattkantarellsoppa med sherry, det är finfin mat det. Vad sägs om äppelplättar till efterrätt?

Recepten
Trattkantarellsoppa med sherry
Äppelplättar

Skriv ut inlägg

Ätbara souvenirer

den , kl 02:31

Jag såg att någon av er frågade hur det kommer sig att jag och Årets kock är i Florens, en relevant fråga givetvis. När Tomas vann tävlingen tidigare i år var en del av priset en stipendieresa hit till Toscana, och vi är några stycken som bjudits med att ta del av toscansk mat- och vinkultur. Italien snålar ju knappast med inspiration och jag fyller mage, kamera och anteckningsblock med mat och dryck. Bilden ovan är tagen på en gård söder om Florence (Fattoria Corzano e Paterno) och här visar Arianna Gelpke druvor av Sangiovese. Familjen på gården producerar vin i mindre skala, men ägnar sig huvudsakligen åt ostproduktion. Att samtliga i vårt sällskap numera har minst en ost var i minibaren i respektive hotellrum är alltså ingen slump, utan ett gott betyg på ostarna vi provsmakade och köpte med oss hem. Ätbara souvenirer är ju som bekant de bästa.

Skriv ut inlägg

Florens är fint!

den 20 september 2011, kl 07:05

Nu är vi här och Florens är fint. På frågan hur man sätter ribban för en matvecka i Toscana kan svaret till exempel lyda: en tallrik med prima tomater och ett par rejäla stycken krämig (Burrata) mozzarella, toppat med basilikaolja. Ja, till förrätt alltså. Men det var igår, idag ska vi ägna förmiddagen åt att äta ost och på eftermiddagen blir det kallskuret. Jag börjar så sakta inse att övervikt-på-planet-hem kan innebära mer än det som inte rymdes i bagaget.

 

Var hittar ni maten?
Här, ringa in på kartan över Florens vetja

Skriv ut inlägg
Arkiv 2011



Arkiv 2010

Expressen och Alltommat, oktober 2010

Ta del av, och dela med dig av svenska smultronställen här!

Arkiv 2009


Pickipicki.se - Årets matblogg 2009



Arkiv 2008







Besökstoppen