28 gram svart sommartryffel

Det bor uppenbarligen snälla människor på Gotland. Idag kom Carl hem med en tryffel som han hade fått. 28 gram svart sommartryffel, eller bourgognetryffel på finspråk. Det var med skräckblandad förtjusning vi inspekterade tryffeln närmare. Aldrig hade jag kunnat gissa att tryffel luktar (doftar?) på det här viset. Lacknafta? Det ska erkännas att jag blir lite smått nervös över saker i mitt kök som jag inte riktigt vet vad jag ska ta mig till med. Vill någon viska i mitt öra vad man gör av tryffeln, så att jag inte behöver göra bort mig.

Om degen som fick storhetsvansinne

Berättade jag förresten varför surdegsbrödsbakandet utan förvarning tog ett 1 år långt uppehåll? Nä, jag tänkte väl det. Visserligen var det ingen händelse att skryta om, och det är det fortfarande inte. Men, så här långt senare får väl saken ändå anses vara preskriberad. Jag hade fått en rågsurdegsstart tillsammans med ett recept på rödbetsbröd. Glad över en present helt i min stil, följde jag receptet och ställde sedan degen att jäsa i kylskåp över natten. Såhär i efterhand har jag fått veta att Carl inte åt någon frukost morgonen därpå. Han öppnade kylskåpsdörren, stängde kylskåpsdörren och for till jobbet istället. Synen som mötte mig när det var min tur att öppna kylskåpet går inte att rättvist beskriva med ord.
Föreställ er en burk med deg på översta kylskåpshyllan. En rosa deg som fått storhetsvansinne och växt sig ur burken. Ner på samtliga hyllor nedanför, över all tänkbar mat den mött efter vägen. Jag lovade dyrt och heligt då, att aldrig mer i hela livet baka rödbetsbröd. Men för vissa saker kanske man kan göra undantag, t ex för det här receptet som ramlade in min mail på tema rosa (tack Anki!). Alla ni som tycker att det är dags att våga ge sig in i rödbetsbrödsbaket igen, räck upp en hand!

Rödbetsbröd med quinoa
1,5 dl (gärna svart) quinoa
4 dl vatten
1 tsk salt
5 dl vatten
5 dl rårivna rödbetor
1 msk salt
0,5 dl rapsolja
50 g jäst
1 dl vetegroddar
11 dl vetemjöl (ev mer till utbakning)

Koka upp quinoa, vatten och salt i en kastrull, tills dess quinoan är genomskinlig (ung 10 min). Ställ quinoan åt sidan att svalna. Koka upp vatten och häll över rödbetor och salt i en bunke, rör om. När rödbetsblandningen har svalnat till 37 grader, blanda ner quinoa och olja. Smula ner jästen och rör tills den löst sig. Arbeta sedan in vetegroddar och mjöl, fortsätt att arbeta degen en liten stund (den ska vara ganska lös). Låt jäsa övertäckt i 30 min. Vält upp degen på mjölat bakbord och arbeta eventuellt in lite mer mjöl. Dela den i två delar, rulla dem till tjocka ormar, lika långa som plåtens långsida. Lyft över till plåten och platta till dem så att de blir 8-10 cm breda, skär med en degskrapa i 5-6 bitar var. Rista ett rutmönster (snyggast om ytan är lite mjölig) ovanpå med en vass kniv. Låt jäsa övertäckt i 30 min. Grädda i 200 grader i mitten eller nedre delen av ugnen i ung 20 min.

Ankis egna kommentarer:
Jag har testat med både vit och svart quinoa, och gillar nog den svarta bäst. Den svarta ger fina små prickar. Jag brukar dessutom inte koka den riktigt lika länge som det står på paketet (utan ungefär halva, eller 3/4 av tiden), så får man lite extra tuggmotstånd. Även mjölet har jag experimenterat lite med och det går alldeles finemang att använda sig av grahamsmjöl, rågsikt, eller blanda lite som man vill, istället för bara vetemjöl. Degen blir ganska stor och kladdig, men om man utrustar sig med ett gott humör, lugnande musik i bakgrunden och konstant mjölade händer så brukar det gå vägen ändå. Jag brukar göra två ganska stora bröd som jag sedan skär i mindre frallor.

Torka-nypon-experter efterlyses!

Jag fick förresten en fråga i kommentarsfältet till nyponsoppan, som jag behöver hjälp att besvara. Med tanke på hur många nypon vi plockade förra året, kunde man ju tro att vi är experter på att torka nypon. Men sanningen är att vi kokade och åt nyponsoppa i samma takt som vi plockade. Så med andra ord, hur torkar man/ni nypon på bästa vis? Med mina planer att fylla kökets alla glasburkar med torkade nypon i åtanke, så ligger det även i mitt intresse så att säga. Hur gör du? Ugn eller ej? Gradantal och tid? Med eller utan fröhus? Berätta vetja!

Granntantens husmorsknep!

Häromkvällen var vi bjudna hem till en granntant som av oklar anledning fattat tycke för mig och Carl. Och vi är ju inte dom som tackar nej till fika. För att imponera på granntanten bestämde jag mig för att baka min favorit bland farmors kakor: chokladsnittar. Nu vet jag ju tyvärr inte om hon blev så imponerad, med tanke på att kakorna mitt i middagsstressen glömdes bort i ugnen, och fick en lite trist bismak av bränt. Jag tror dock att hon blev glad ändå, men ännu gladare var hon kvällen därpå. Då ringde hon för att berätta att man med ett litet rivjärn kunde riva bort det brända i botten, och då blev kakorna alldeles fantastiskt goda. Se där ja! Så nu vet ni det, bakar ni dom här vanligtvis alldeles fantastiskt goda kakorna, och skadan är framme, så är ingen större skada skedd ändå.

Farmors chokladsnittar
100 g smör
100 g socker
1 äggula
1 msk kakao
1 msk vaniljsocker
1 tsk bakpulver
150 g vetemjöl

Rör samman socker och rumsvarmt smör. Rör ner äggulan och därefter de torra ingredienserna. Dela kaksmeten i två delar. Rulla ut (på plåt med bakplåtspapper) och platta till. Strö över pärlsocker. Grädda i 225 grader i 8-10 minuter (tiden varierar beroende på ugn, passa noga!). Skär i sneda kakor direkt när plåten tas ut ur ugnen.

Till alla er som tror att jag kan laga mat…

Get the latest Flash Player to see this player.

Till alla er som tror att jag kan laga mat, här är beviset på motsatsen. Det smygfilmade klippet är från november när jag gjorde mitt livs första äggakaka. Tro det eller ej, resultatet blev faktiskt bra.

(Vrid upp ljudet, tryck på pilen för att starta filmen)